måndag 25 april 2011

Tror inte det är sant...

Det här är vad jag ser framför nosen hela tiden! En liten råtta som skuttar, busar, piper och på alla sätt försöker få mig att leka med henne. Jag blir alldeles matt...jag tror inte det är sant...

Fattar inte varför personerna har släpat hem den här lilla stollan. Hon inkräktar på mitt revir och tar en massa plats redan. Tror dessutom att matte tänker att det ska bli kul med en kamrat till mig. Jag är skeptisk...
Personerna var och hämtade henne igår. Intet ont anande trodde jag sen att vi bara skulle gå på promenad tillsammans. Men ve och fasa! Hon följde med in i lägenheten också. Matte sa att det här är Texa och hon ska bo med oss nu och bli vår nya familjemedlem. Ja, jag har inte tänkt att vara speciellt intresserad av att få henne att känna sig som hemma.
Vi har redan varit ute på flera promenader tillsammans - korta - för att Texa ska orka med. Jag tänker varje gång vi är ute att någon säkert kommer och hämtar henne snart. Inte ska hon väl komma med upp i lägenheten igen. Jag har tänkt fel varje gång...för varje gång har den lilla illbattingen hängt med in igen.
Det gick så långt att jag demonstrativt la mig innanför dörren liksom för att tala om för matte att om inte valpen far ut genom den här dörren igen - så gör jag det!

Får ju inte vara ifred med min deppighet efter löpet. Jag som brukar vältra mig i depp när löpet är avklarat. Nu kommer den lilla hela tiden och vill att jag ska leka med henne. Jag vägrar! Jag fräser åt henne att hålla sig på behörigt avstånd och faktiskt lyssnar hon...i sisådär 2 sekunder...sen är hon där och fjäskar igen. Jag har verkligen fått fullt upp.

Fast hon är faktiskt söt när hon sover...och det gör hon rätt mycket...skönt.

1 kommentar:

Anonym sa...

En sån sötnos, lilla Texa! Nu har Clova fått något att "bita i" när det gäller uppfostran! /LoJ