Alldeles vanlig vecka

har det varit...
Promenader i närområdet, hamnen, golfbanan, staden, Slottsskogen, "Ottopromenad", bus med lillhusse inne och ute, cairnkursen, lek med Alfred, bus med Ellen osv. Med andra ord en vanlig vecka i mitt liv. En skillnad är dock att mina personer är så stolta över min insats i helgen och gärna berättar om mina bedrifter för alla som vill lyssna. Särskilt matte tycker om att i detalj återge hela söndagen....
För egen del har ju inte självförtroendet försämrats direkt - svansen bärs ännu gladare och mina steg är spänstiga och framåt. Träffar jag okända hundar "blåser" jag upp mig ordentligt - kolla här får ni se en snygging!
Har förresten hittat en ny favoritposition där jag kan spana efter hundar att skälla på. På balkongen finns sköna stolar med mjuk dyna - där hoppar jag upp och har fantastisk utsikt både sittandes och liggandes. Det ekar så skönt mellan husen när jag ger skall - och så kommer matte farande med en väldans fart för att få tyst på mig - det är kul att se henne springa!!!
Det har blivit många koppelpromenader den här veckan, en gick i hamnen tillsammans med Ellen och hennes husse Lasse. Hon är så söt och följer efter mig hur jag än går och vill lukta på alla ställen som jag luktar på - jag tror att hon ser upp till mig lite grand. Vi fick leta godis på pelare och andra ställen. Personerna blev kaffesugna och fikade i solskenet på uteservering. Jag och Ellen kramades och brottades under borden. Helt plötsligt for matte upp och rusade ut från serveringen - det var morfar som kom åkandes, han skulle hämta några papper på ett kontor. Jag gillar morfar jättemycket och blev överlycklig när han kom och satte sig vid vårt bord - svansen går nästan urled av allt viftande. Jag och Ellen fortsatte att kramas och rulla runt - morfar tyckte att vi var jättegoa mot varandra.
På kvällen var det cairnkursen och jag fick prova att hoppa hinder - det var himla kul - hoppas att lillhusse snart vill gå en agilitykurs med mig. Jag tror jag har talang för hinderhoppning.
Jag har nog liite talang för lydnad också, men viljan matte - viljan! den måste du få fram hos mig. Upp med köttbullarna, falukorven, skinkan eller kyckling - då ordnar det sig med viljan. Lek och bus kan gå hem det också - men då finns risk för att jag blir så glad att jag blir okoncentrerad...

Promenad med Otto har vi också hunnit med - jag tycker fortfarande att han är vansinnigt stor och har så konstiga läten - men det går ganska bra att promenera tillsammans, speciellt när jag får gå lös. Då bestämmer jag hur nära jag vill gå...

Min familj spelar mycket golf. Jag följer ofta med på rundorna - om det skall jag berätta vid ett senare tillfälle.