Gårdens skräck

Mina personer kallar mig numera för "gårdens skräck".

Tur att jag har detta forum för att försvara mig!

Alltså så här är det; om jag är ute och leker med mina leksaker, på min gräsmatta, på min gård och med min lillhusse så är det just det! MINA leksaker, MIN gräsmatta, MIN gård och framförallt MIN lillhusse. Mitt! Mitt! Mitt! och jag bestämmer!!! Så...om det kommer en annan hund och vill leka med MINA grejer så kan det hända att jag lackar ur - speciellt om inte den vovven ber snällt om lov.

Häromdagen kom Tootsie ut med sin matte på gården - jag brukar underordna mig Tootsie - hon är ju flera år äldre och kan vara lite grinig - men den här gången kom hon farande fram för att leka med mina grejer. Det gillade jag inte och sa ifrån på skarpen. Hon lyssnade inte alls på mig utan fortsatte ta mina leksaker och vad värre - hon skulle ställa sig in hos lillhusse. Då såg jag rött och vips så hängde jag i nackaskinnet på henne. Tootsie blev också förbannad och så var bråket igång. Personerna fick sära på oss kombatanter och ta undan leksakerna. Inga skråmor på någon av oss men husse och lillhusse berättade för matte att jag vann!

När matte någon dag senare mötte fastighetsskötaren hade han hört om mina helt plötsligt aggressiva sidor från någon som också vistas på gården - så nu har man skaffat sig ett rykte om att vara "lite farlig". Alltså gårdens skräck!