lördag 13 december 2008

Luciamorgon



Vi var uppe tidigt i morse...Det var Lucia och jag trodde självklart att vi skulle lussa med glitter i håret och massor av tända ljus. Men har man en hockeyspelande lillhusse kan det hända att man är uppe tidigt av helt andra orsaker än de traditionella...Det var ju såklart träning på gång och eftersom jag ändå hade gått med upp så hängde jag med matte och lillhusse när de for iväg kvart i sju. Lämnade lillhusse på träningen kvart över sju och jag och matte var sen framme i Jonsered en stund senare. Tvärmörkt ute fortfarande...Vi satt kvar en liten stund i bilen men kvart i åtta bestämde vi oss för att ändå gå ut i mörkret - det skulle ju ljusna om en stund. Nu borde vi definitivt haft Luciakronor och tärneljus för i skogen var det alldeles svart. Matte kopplade loss mig men jag tycker att det är lite läskigt med den stora och mörka skogen så jag sprang inte långt från henne. Kollade noga bakåt hela tiden för att se att hon var med. Lite spännande är det också och det är kul att vara på sin vakt och speja hela tiden - jag har blykoll och matte kan känna sig helt trygg med att jag upptäcker om det kommer vilda djur.

Det hade kommit snö och ju högre upp i skogen vi kom ju mer låg det på marken - på höjderna var det helt vitt. Jag tycker jättemycket om snö. Det är kul att leka och rulla sig i. Hela världen ser annorlunda ut och det är spännande att gräva fram sånt som luktar under snön - det är som att öppna ett paket! När det hade ljusnat vågade jag mig längre från matte och rusade runt i den vita skogen. Halt var det - matte satte sig på rumpan två gånger - och jag kanade nerför och i kurvorna om farten var för hög. Efter en och en halv timma var vi tillbaka vid bilen och körde iväg för att hämta lillhusse efter träningen. Härlig morgon måste jag säga, trots att det var i tidigaste laget för min del...

Tidigare i veckan var jag och matte på lydnadskursen igen. Lika kul och lärorikt som vanligt. Tycker dock att det är jobbigt att behöva vänta på min tur. Många övningar gör vi liksom tillsammans och då är man aktiv hela tiden, då är jag uppmärksam och duktig. Men ibland måste man göra saker en och en och då blir det till att vänta. Jag är inte så duktig på att vänta...jag vill att det ska vara min tur hela tiden. Om vi t.ex övar på inkallning så är jag redo att komma till varje matte på varje inkallning - släpp loss mig bara! Hoppar vi över hinder så skuttar och småskäller jag av iver över att få hoppa jag med. Eftersom jag inte får det så pockar jag på uppmärksamhet av matte istället - "hallå! kan man få något gott då?!" Matte tycker att jag är lite jobbig - hon tycker att jag är värsta störsändaren i klassen. Men vaddå?! Jag vill ju så mycket och förresten är jag ett fantastiskt störmoment för de andra hundarna. Tänk vilken bra träning de får - kunna hålla koncentrationen på sina mattar trots att jag bär mig åt! Va?! Extra krydda och överkurs - borde nästan rendera lite extra godis åt mig...Förresten måste jag klaga lite på matte också. När vi skulle träna på att gå fot i rätt position var hon görtråkig på rösten, kroppshållningen talade inte heller om för mig att det här är roligt. Och inte fick jag godis i rätt läge heller...Jag strosade helt ointresserad efter matte, luktade och tittade på allt annat än henne. Det blev en helt annan sak när Ann-Christin tog mitt koppel och visade hur man kan få vovven allert och uppmärksam med kropp och röst. Jag trippade elegant med kanonkontakt bredvid henne. Där ser du matte - detta är kul!!! Matte bättrade sig på direkten - hon är faktiskt rätt lättlärd...

1 kommentar:

Anonym sa...

Tack för eraqn omtanke!
Våran un derbara giggs fick den 12/12 en stroke och fördes till blå stjärnan där beslutet fattades att hon skulle få sluta sitt liv med värdighet!!!
vi känner en oerhörd sorg och saknad efter henne, men hon har lämnat efter sig underbara avkommor som nu behöver oss!!
Kramar på er