Komsikomsi

Jag, Clova, är en magiker! Har hypnotisk förmåga och betvingande blick!
För ett par dagar sen hade mina personer falukorv och stuvade makaroner till middag. Ja jösses vad det är gott med falukorv...och så gott det luktar när den steks sen då...Om ni tror att jag satt som ett ljus bredvid matte och spisen så tror ni alldeles rätt. Jag var parkerad med handbromsen hårt dragen. Personerna fick gå runt min kropp om de skulle förbi med tallrikar och grytunderlägg eller bara hämta något ur kylen. Här sitter jag - något måste ju ramla ner. Jag släppte inte vare sig korven eller matte med blicken. Några små ynkebitar kom ner till mig - fy vad de är snåla!
Så var maten klar och personerna satte sig till bords. Jag satt kvar ute vid bänken. Där uppe låg nämligen den andra halvan av korven - den som inte blivit uppskivad och stekt. Jag når inte upp till bänken och den är för hög för att jag skall kunna hoppa upp på den. Alltså fanns det inget sätt att kunna norpa godbiten. Jag tänkte så det knakade - hur ska jag få tag på korven...Under tiden jag tänkte, stirrade jag hela tiden upp på korven. Satt och stirrade, stod och stirrade, låg och stirrade och hela tiden for tanken "komsikomsi korven, ner till lilla Clova" genom min hjärna. Till slut gav jag upp och gick mot mina personer vid bordet. När jag vänt ryggen mot bänken hördes plötsligt en dov duns. Korven låg på golvet!!! Jag hade magiskt betvingat ner korven på golvet! Snabbt var jag framme och högg korven. Nästan lika snabbt var matte framme och tog korven ifrån mig! "Hur sjutton gick det till?" ropade hon mot hussarna. Tusan också tyckte jag - men en rejäl bit hann jag allt få i mig.
Ja - så var man trollkarlsvovve också. Undrar vad jag skall hypnotisera ner till mig idag...