
Om de inte har bikinis eller baddräkter för cairnterriers så kan jag tänka mig att modella med årets flytvästar istället. Det är Carina Ström som har tagit den här utsökta bilden på mig i blötan. Hon är duktig på att ta fina bilder men framförallt gillar jag henne för att hon är matte till Elvis.

Nä, dagen började med sedvanlig cairnpromenad - det var ju sista söndagen i månaden och då är det alltid cairnpromenad. Vi vovvar älskar sista söndagen i månaden - då får vi träffas ett helt gäng och bilda flock. Ibland är det bara kända ansikten men nästan alltid kommer det en del nya cairnar och personer med oss. Det är jättekul med de vanliga kompisarna som jag känner väl men det är också kul att träffa nya bekantingar. Det dröjer inte många minuter så har vi bildat en flock som tar oss an hela världen. Så blev det den här gången också.
Vi var i Trixies och Astas hemtrakter Ljungsskile och kollade in deras skogar. Fina skogar och ängar och ett helt fantastiskt vackert fruset vattenfall, Silverfallet gick vi i och förbi.

På det stora hela skötte jag mig utmärkt den här promenaden - kom på inkallning och hittade inte på något bus. Matte var så nöjd så nöjd. Löpet är dessutom nästan helt över så jag var inte på några pojkar heller. Bara lekte och bestämde lite vem som fick gå först. Jag bestämde oftast att det var jag som fick gå först...
Efter promenaden var det dags för nästa aktivitet. Vi lastade in oss i bilarna och åkte till Uddevalla Hundhälsa och poolen.

Vi vovvar passade på att fortsätta leka och snacka med varandra på ett vänskapligt sätt. Marie Ostheller var imponerad hur väl vi fungerade i grupp utan att bråka. Jag fick extra mycket möjlighet att vänslas med Elvis - åh vad det var mysigt. Carina har tagit även den här bilden där jag pussar på Elvis. Han ser inte ut att lida precis.


Personerna var tillsagda att stå i hörnen så att Marie kunde gå obehindrat runt och följa oss i kopplet. När jag simmade var det en till som krävde sin plats runt poolen - nämligen Elvis. Han följde med Marie runt hela tiden för att ha koll på mig. Kanten var för hög för att han skulle kunna se mig, men jag måste erkänna att det kändes tryggt att veta att han var i närheten. Ibland ställde han sig på bakbenen och då kunde jag se hans huvud på andra sidan och han kunde kanske se mig också. Men huvudsaken var känslan av närheten - han skyddade mig och hade koll på att inget hände.



Så var simturen klar och jag står på torra land igen. Elvis hjälpte till att slicka mig torr igen. Det är inte konstigt att man är kär i den grabben.
Vilket äventyr det var idag. Har aldrig gjort något liknande. Visserligen badar jag ju gärna på sommaren, men simma är jag inte så förtjust i. Tror att jag ska be att matte köper en sån här flytväst till mig. Allt blev så enkelt med den - tror att jag skulle lära mig att riktigt tycka om simning om jag fick ha en sådan på mig i början. Så att man liksom känner att man kan lita på att det fungerar med simmet även på djupt vatten utan att börja hyperventilera.
Och skulle jag få ont i någon muskel någongång eller på annat sätt behöva rehab så vet vi precis vart vi skall åka. Då blir det Uddevalla Hundhälsa och Marie som får ta hand om mig. Matte funderar på om man kanske skulle åka bara för skojs skull också någon gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar