Jag väntar...

Ja, här sitter jag och Ellen på rad och väntar...på godis...
För övrigt väntar jag på att matte ska få lite tid över. Jag menar - är det rimligt att jobb och andra oväsentliga människosysslor ska gå före mig och min blogg? Jag är av den bestämda uppfattningen att jag är centrum i världen och den borde snurra runt mig. Matte säger att det har jag fått alldeles om baktassen. Jag är en liten kugge i världen säger hon...en viktig kugge i den här familjen, men dock bara en av medlemmarna - inte centrum. Hmm - ska man tro på det?
Icke desto mindre - matte har haft lite svårt att få tiden att räcka till. Nu börjar det lugna ner sig men fortfarande är det mycket som pockar på hennes uppmärksamhet.
Jag har ju mycket som inte har blivit berättat...som när jag snodde mattes kyckling, träffade min andra syster Nellie (Murrays Ceres), gick ett spår som matte lagt (= tillåtet), blankett hos Ellen, tjejhelg hos mormor, lek på gården med mina kompisar Ludde, Theo, Cicci och Castor, långpromenad med Ellen eller hur duktigt jag har tränat. Vi var också på en sån där liten inofficiell utställning och tränade för att bibehålla den lilla vanan som vi trots allt skaffat oss i utställningsringen. Matte säger att ett och annat kan vi nog berätta så småningom. Typiskt att hon måste hjälpa mig med tangentbordet - knapparna sitter alldeles för tätt för mina tassar.



Den här bilden är tagen hos mormor. Den här kanten på soffan är perfekt för mig. Jag har strålande utsikt ut över gräsmattan och vägen utanför. Inget undgår mitt hököga. Jag bestämmer om det är OK eller inte att gå därute på vägen. Vem är i centrum då?