måndag 28 december 2009

-25 grader

Brrr....här är det kallt ska ni veta. En liten cairnterriers päls förslår min skäl inte långt i den här kylan. Är man ute så gäller det att röra på sig hela tiden. Står man still för länge så fryser man så man skakar. Snö finns det gott om. Som vanligt försvinner man nästan helt och hållet om man ger sig ut utanför vägar och skoterspår.

Personerna åker trots det skidor på dagarna. När de kommer ner från toppen har de hår och skägg fullt av rimfrost. De får bylta på sig en hel massa kläder och rånarluvor under hjälmarna. Tycker det verkar besvärligt att vara ute så länge. Jag stannar hemma i stugvärmen. Här är det varmt och gott.

Innan de sticker iväg på morgonen går jag och matte en tur i den bistra kylan, då är det åtminstone ljust ute.. När de sen kommer hem är det dags för mig och matte att ta en runda igen. Då är klockan lite efter tre på eftermiddagen och det är redan på väg att bli mörkt. Innan vi har hunnit hem är det tvärmörkt. Både jag och matte behöver ha reflexväst på oss för att synas ordentligt. Dagarna här uppe är så här års extremt korta. Kvällens lek ute i snön med barnen får ske i mörker. För att jag ska få springa lös måste jag då ha ett halsband som lyser med röd lampa runt om. Då syns jag bra och barnen behöver inte köra på mig med pulkorna.

Ren har jag inte fått tillfälle att jaga den här gången heller. Men här nedan kan ni se hur de såg ut när vi var här förra påsken.
Vid det tillfället försökte matte få köpa renklövar för att jag skulle få spåra. Då tittade "lappen" på matte och sa; Hörredu är inte de där benen på hunden lite väl korta? Jag menar, ren kan man inte jaga bara längs med vägar eller skoterspår. Du vet de springer oftast i ren fjäll eller skogsterräng och där är det riktigt djup snö. En sån där liten raggssocka kan ju inte komma särskilt långt i meterdjup snö.
Gubben skakade på huvudet och himlade lite med ögonen över knäppa Göteborgare och stadsbor. Tant till på köpet...
Matte fick ett telefonnummer till en annan lapp som eventuellt hade renklövar hemma, men hon blev förnärmad av "påhoppet" så hon ringde aldrig dit.

Lite synd tycker jag att hon inte kunde svälja förtreten...hade varit kul att spåra ren. Och vad sjutton är det som säger att man måste spåra på vintern i djupsnö? Det finns ju faktiskt många månader även här uppe som är snöfria eller åtminstone nästan snöfria. Lappskrälle!

Inga kommentarer: