Ärtig

Titta vilken fin bild jag fick av Carina! Den är tagen på utställningen Bäst i Väst som gick av stapeln nu i söndags. För att se mig riktigt bra kan man klicka på bilden så blir den större. Då ser man att jag och matte numera ser riktigt proffsiga ut i ringen.

Matte har låtit mig "vila" från utställning ett tag. Min päls trillade ju ur lite efter skendräktigheten. Det var väntat, så "riktiga" utställningar har vi skippat. Men när Cairn i Väst ställer till med utställning måste man ju bara vara med. Nu hade de bjudit in en av de mest meriterade uppfödarna som överhuvudtaget går att få tag i här i Sverige. Nämligen Elisabeth Theodorsson från kennel Hjohoo. Hennes vovvar har vunnit titlar och championat över hela världen tror jag.
Ett sånt tillfälle kan man inte missa tycker matte. Alla aktiviteter med Cairnterrierklubben är så roliga och att nu som bonus få ett omdöme av en så skicklig uppfödare är bara ett måste tänkte matte. Speciellt som hon numera när en liiiiten, liiiten tanke på att låta mig träffa en stilig karl på tu man hand vid lämpligt tillfälle.
Hoppsan! tänkte jag - här gäller det att visa fram sin bästa sida.
Det var också lite nervöst...tänk om hon tyckte att jag var en total katastrof...det hade inte varit så roligt.

Nu hade vi dock sådan tur att domare Elisabeth tyckte om mig.

Hon gjorde något som matte tyckte var väldigt bra och intressant. Under hela utställningen motiverade hon sina val till de olika placeringarna högt för publiken. Berättade hur hon tänkt och vad som var viktigt enligt hennes sätt att se på rasstandarden. Det gav många bra tankeställningar och satte ord på det som annars kan te sig väldigt abstrakt och diffust.

När det var dags för min klass, öppenklassen för tikar, jobbade jag och matte på i ringen. Det gav finfint resultat. När det var dags för domaren att plocka ut de som skulle placeras, fann jag mig plötsligt stående placerad som 2:a. Nu lyssnade vi andäktigt till motiveringen.
Hon berättade att jag vuxit under uppvisningen. Att hon hittat många bra detaljer när hon undersökt mig på bordet. Det var jättekul att höra - tänk som det var för ett drygt år sen...Någon kanske kommer ihåg att jag då blev diskvalificerad med KEP för att jag fick panik på bordet och vägrade visa tänderna...Och nu står jag här och har vunnit pluspoäng på samma bord. Jösses vad jag är bra!
Nu belönades vi med en massa fina priser och en vacker lila rosett för hederspris. Ååh vad vi var nöjda och glada. Fick återigen gå in i bästa tikklass och visa upp mig en gång till - lika kul, hedrande och inspirerande varje tillfälle man får vara med i denna "utvalda" skara.
Nu skall jag inte plåga er med den skrivna kritiken, men ett par av orden bara måste jag få säga. Min familj tyckte nämligen att de var så träffande. "Ärtig feminin tik med bra proportioner."
Jag kallas numera "Ärtan" här hemma...

En annan bra sak med utställningar och aktiviteter är att man träffar så många som man känner. Både jag och matte var runt och hälsade på en massa människor och hundar. Vi känner faktiskt riktigt många nu - det är kul det. Och matte kan få hjälp om hon behöver det. Charlotte var idag med och arrangerade utställningen och då hjälpte Åsa Massleberg gärna till och plockade lite på mina öron. Det är många snälla människor runt en cairnring.
Synd bara att mattes kvaliteter och kunskap inte kommer till användning som hjälp för någon annan...Vem behöver ett färdtillstånd i TMA:t, klart starta eller en snygg inledning på ILS:en på en utställning...Möjligen kunde en väder eller vinduppgift vara på sin plats men tror ni hon har någon vindmätare med sig i fickan??? Nä det är inte mycket hon går att använda till...

Elvis, min rödhåriga favvokille, hälsade jag riktigt ordentligt på. Så ordentligt att matte tyckte det blev lite pinsamt som vanligt...dessutom tyckte hon att jag skulle koncentrera mig på min uppgift, att se snygg ut...mesta nojsandet pågick nämligen medans jag väntade på min tur i ringen. Hon undrade liksom vad det gjorde för nytta att Anna hjälpt till att "fluffa" håret och kamma snyggt när jag sen ändå rullade runt i gröngräset med Elvis...Det ligger säkert något i det hon säger, men en "naturlig" terrier är jag åtminstone.